Att inte agera utifrån digitaliseringens förutsättningar är att inta direkt passivitet
Förändringsarbeten tycks sällan gå fort. Men det gör den tekniska utvecklingen. Alldeles hänsynslöst till både interna säkerhetsprocesser och tidigare fungerande trygghetssystem fortskrider den tekniska utvecklingen och ger utrymme för egentligen alla som vill ta del av den; oavsett syfte och mål. Och för den som vill följa med i det nya 20-talets digitaliserade era och vara fortsatt attraktiv på arbetsmarknaden handlar det lika mycket om att våga omforma sina tidigare säkerhetsprocesser som att hitta helt nya digitaliserade trygghetslösningar.
Globala räckvidder och omätbara hastigheter
Det kan tyckas självklart. Men i en tid så tydligt präglad av digitala lösningar finner vi oss plötsligt i en helt ny dimension av brottslighet. De tekniska förutsättningarna har onekligen skapat en helt ny samhällsstruktur – men till skillnad från den fysiska världen kommer den digitala världen med globala räckvidder och omätbara hastigheter, vilka aldrig kan efterliknas i den fysiska. Den gränslösheten förklarar också varför det moderna samhället måste tillämpa samma innovativa teknik för att proaktivt bygga trygghet – inte minst när gränserna mellan det fysiska och det digitala suddas ut.
Redan 2015 rapporterade Riksrevisionen i en granskningsrapport om it-relaterad brottslighet att antalet anmälningar av it-relaterade brott kontinuerligt ökade. Samma rapport poängterade också komplexiteten i it-brottens karaktär – och hur svåra de därmed är att utreda. En lika påtaglig som svår sanning att ta itu med än idag. Om inte svårare. Att flytta fokus från att utreda brott till att förebygga brott är med andra ord inte en ny insikt. Men allt eftersom teknikens förutsättningar skapar nya strukturer så måste den insikten också komma med en djupare kontextualisering om samhällets både möjligheter och utmaningar. Vilket i de flesta sammanhang åter sätter ljuset på digitaliseringen.
Digitala skyddsnät och effektiva innovationer
Men låt oss vara tydliga. Det är egentligen inte brotten som är samtalsämnet här. Inte minst eftersom de flesta brotten idag kan vara av digital karaktär, eller ta plats i en digital kontext. Låt oss därmed också förstå att det inte per automatik finns en ökad risk för ökad brottslighet i sig – snarare handlar det om tekniken skapat en helt ny spelplan för brotten att begås i. Och för spåren att suddas ut. Att skapa och upprätthålla trygga samhällsprocesser har kanske därför aldrig varit viktigare. Och brott som möjliggörs i en digital kontext kräver ett digitalt motstånd. Och kanske framförallt ett digitalt skyddsnät som fångar och och hindrar brotten innan de sker.
Precis som industrialiseringen en gång skapade nya förutsättningar och mönster i samhället måste vi återigen omforma våra rutiner och möta samhällets nya strukturer. Och att inte agera utifrån den digitala erans förutsättningar är att inta en direkt passivitet. Den digitala tiden måste bemötas och behandlas på ett digitalt vis; allt annat är nästintill direkt inkompatibelt – men framförallt ineffektiv.
Effektiva innovationer är alltid sin tids viktigaste faktor för att följa med i den samtid de också är med och skapar. Dagens och framtidens arbetsgivare måste med andra ord entra den digitala spelplanen – och nyttja de möjligheter och resurser som finns där. Det kommer gynna både arbetsgivare, medarbetare och kandidater.